Döden
Nu har jag samlat tankarna lite grand och kan skriva några ord om den tråkiga nyheten som jag fick ta del för några dagar sen.
Tänk att vi alla vet att det enda som är säker är döden men varje gång det drabbar nån man känner så blir man lika bestört .
Döden är ju en skrämmande tanke den är så slutgiltigt finns ingen väg tbx. Vi människor är gjorda för att lyckas och lyckas vi inte så kommer vi tbx men döden vinner över oss. Hur kommer man tbx efter det?
Så många tankar som dyker upp så många saker man kommer på att man har gjort fel lr inte gjort alls.
Men döden vad tänker man om det?
Varför? Hur kunde detta hända? o så vidare speciellt om döden är kopplad till en tragisk händelse.
Jag lider med hans familj och med hans barn. Jag hör att han var en bra kille och jag vet att han var bra en kille! Go och alltid glad. Respekt var A o O för han. Givmild och hans fina leende kommer man aldrig ifrån.
Så overkligt att veta att jag aldrig mer kommer se honom lr möta hans blick lr höra hans skratt. Så overkligt att hans barn inte kommer växa upp med honom. Så overkligt att veta att just nu sitter det någon och gråter över hans öde.
Rättvist ? När är döden det?
Det enda jag ber nu är att han nu vilar i frid och att han har hittat hem
R I P Bombon ;(
R I P Bombon <3
